Den är här nu, Fredagen med stort F. Flyttfredagen, Flytthelgen.

Det är på riktigt nu. Det har varit på riktigt hela tiden men nu händer det verkligen. Igår var vi nämligen på banken och fixade med alla papper. Papper som bland annat säger att jag har tagit över alla lån, köpt ut Mikael ur vår lägenhet och som säger att jag står som ensam ägare utav bostaden. Jag tror på riktigt att jag gjorde min tjusiga underskrift säkert 9 ggr på alla olika sorters papper igår. Men vänta, stop, tänker kanske du. Vad skriver hon egentligen? Flytthelg? Ensam ägare utav lägenheten? Nej, du är inte fredagstrött, du läser rätt.

Istället för att grotta ner mig/er i allting som har varit så kör jag rätt på på det som händer nu, just nu. Det är ingen idé att börja förklara hela den karusellen som jag och Mikael har varit på sen nästan ett år tillbaka. Vi har redan analyserat, vridit och vänt, testat, pratat och funderat på precis allting. Trust me, kanske funderat lite för mycket ibland? Men sånt hör ju till. Det har verkligen varit ”one hell of a ride”, utan att ta i. Utan att ta i alls.
Så för att göra en väldigt väldigt lång historia väldigt kort så…
Vi sätter vi vår vänskap och relation väldigt högt, eller högst. Så vårt nya kapitel börjar nu. I varsin lägenhet. Som egna ägare utav bostäderna. Som singlar. Som bästa vänner. Som soulmates. Det var en period som vi inte trodde på att vi skulle kunna göra detta tillsammans. Som varandras vapendragare. Men eftersom vi har fått göra på vårt sätt så lyckas vi fortfarande vara så kick-ass-bra som bara jag och Mikael kan vara 🙂
Mikael är utan att ta i den finaste människan jag vet. Han är också den som känner mig bäst till och med bättre än mig själv ibland (haha). Så nu kör vi flytthelg och allt vad det innebär. Vi kan ju inte låta bli att vara lite ivriga och taggade, båda två.

Men vänta nu lite Lina, tänker kanske du. Hade dom inte gjort slut? Ska dom flytta isär? Hur kan hon vara så glad? Jo, tänk på två saker. Denna version som du får av mig nu, i form utav ett blogginlägg är den kortaste versionen, någonsin! Samt att jag och Mikael har processat detta lååångt mycket längre än du som läser inlägget i detta nu. Vi processar fortfarande och tro fan att det är och har varit tufft. Men du vet:
Allt som inte är under utveckling är under avveckling. 

Så, lets go!

/Lina

Du kanske också gillar …

Kommentera

%d bloggare gillar detta: