"Mer än bara bläck på armen"

För mig är detta mer än bara bläck på armen.

Jag känner att jag måste skriva av mig lite och det bästa man kan göra då är, just det, att skriva av sig lite. Men jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Så jag bara skriver!

Jag har alltid varit kreativt lagd. Jag och mamma har pysslat hemma med allt ifrån egna jul- och födelsedagskort till, embossing, till decoupage på glas och krukor till att gå på blomsterkurser och gjort både julgrupper och cupcakes. Jag har sedan flera år tillbaka gjort mina egna smycken efter att ha gått en kvällskurs i pysselbutiken där jag ofta hängde. Jag pluggade 3-årig frisörlinje på gymnasiet och arbetade sedan som anställd frisör i två år innan jag slog om och arbetade heltid som vikarie på förskola. Om jag älskade att pyssla med barnen? 😉

På senare år. Eller egentligen på senare månader men så säger man inte, haha, så har jag även fått upp ögonen för att måla och skissa. Jag är inget proffs på något sätt men jäklar vad roligt det är och jag funderar ibland på om det finns någon bättre terapi? Det skulle vara att sjunga då, för det gör jag ju också sedan några år tillbaka. Och ska jag vara helt ärlig så slår jag allt so oftast ihop de där två. Lyssnar på musiken, sitter och småsjunger samtidigt som pennan går. Så härligt!

Jag har, som ni vet, bland annat gått hos en psykolog och gjort KBT (kognitiv beteendeterapi) under min sjukskrivningsperiod för ett år sedan. För att göra en väldigt lång historia väldigt kort, ja jag kan det ibland, så har jag haft en liten del tvångsbeteenden för mig. Utan att vara medveten om det själv. För mig var ju det där vardag.
Jag har väldigt länge haft komplex (ja det känns lite löjligt att skriva om detta men det är bara ett tecken på att jag kommit framåt kring det här) för mina överarmar. Såpass mycket att jag en längre period alltid, hur varmt det än var, hade långärmat på mig. Ofta i form av en snygg kofta eller en liten jacka. Jag kunde sitta och svettas men inte tog jag av mig och visade överarmarna inte, nej nej. Om det var en riktigt varm dag och jag skulle ut. Fattade ju jag också att man inte går ut i långärmat. Då hade jag alltid en back-up i väskan. Och den kunde få ligga där tills jag kom fram till bussen, då åkte den på, för där var det ju massa människor. Lång historia kort var det!…
Jag har jobbat med det här. Och det gick som tur var ganska snabbt! 🙂

Det jag gjorde idag, var en del av min resa.
Jag har gjort min 5:e tatuering. En tatuering som är ifrån en skiss som jag själv har skissat. Japp, skissat ihop med musik. Min kreativitet. Och den sitter på…. min vänstra axel och överarm. Den är ganska stor och jag älskar den. Jag har satt min egna kreativitet på min överarm genom att ta ett stort megakliv utanför min comfort zone. Det har varit riktigt pirrigt men känts så rätt!
Det riktigt läskiga kommer nu i efterhand. När folk ska titta. Men nu tittar dom inte på min överarm. Dom tittar på en sjukt snygg tatuering, som jag har skissat. Dom tittar på min kreativitet. Dom tittar på mig!

Jag är medveten om att alla inte förstår sig på det här. Framför allt inte den äldre generationen. Och jag kräver inte att ni ska förstå eller tycka om mina tatueringar. Men jag kräver att ni förstår att vi är olika och respekterar det. För det här är jag!
/Lina
Snapchat--8686998771450819504

En kommentar till “"Mer än bara bläck på armen"”

Kommentera