Långfasta

Idag blev det en sån där spontan långfasta igen. Jag vet inte varför men vissa dagar känns det bara helt rätt att göra så. Hade jag sagt det där till mig själv för några år sedan hade jag bara börjat skratta och tänkt att jag inte var riktigt klok. Att inte äta på en hel dag. Jag vet att det låter brutalt men det är inte så farligt som man kan tro. Inte när man redan har en stabil och mer jämn  blodsockerkurva. Men om jag ätit som jag gjorde förr, alltså en kolhydrat rik kost, med både gluten och socker, hade jag aldrig kunnat fasta såhär. Då hade jag hunnit mörda någon för längesen!.. Och hungern hade varit outhärdlig.

Under fastan idag har det blivit kaffe och vatten.
Inga konstigheter! 🙂

image

En söndag utav det bättre slaget

Jag tycker att rubriken talar väldigt bra för sig själv i detta inlägget. Det är utan tvekan en söndag utav det bättre slagen idag och det finns flera anledningar till det. Jag har precis satt mig till rätta vid köksbordet tillsammans med min lilla laptop och tänkte skriva av mig på en rad eller tre. Bredvid mig har jag ett glas rött och på spisen står den stora grytan och småputtrar med tjocka revbensspjäll som jag sedan tänkte glasera i ugnen, bland annat med honung och rosmarin. Visst låter det härligt?
Det är kul och samtidigt lite skrämmande det där med vilken bild eller sida utav våra liv som vi väljer att spegla i de sociala medierna. Hade jag nöjt mig så och bara skrivit att jag precis slagit mig till ro med ett glas vin, nyduschad och iförd mjukisbyxor med långkokta revbensspjäll puttrandes på spisen så ger jag er bara halva sanningen. För om vi ska backa bandet en aning, så sitter jag även här nytränad efter vår första dag på vår OLY-kurs (olympiska lyft) och dricker rödvin. VA? Rödvin efter träning? Ja, idag blev det så men vad tusan gör det? Vi hade som sagt planerat att koka tjocka revbensspjäll och dom blir så där ruskigt goda om dom får småputtra bla i lite rödvin men att öppna en hel flaska för ca 2 dl vin kändes ju lite ”slösaktigt” så vi var helt överens om att ta oss varsitt glas eller två. Och bara för det, så smakade rödvinet extra gott! 😉

Man kan inte leva ”by the book” hela tiden, i alla fall inte om den innehåller en massa måsten. Jag är bara mänsklig och idag satt det förbannat fint med ett glas rött!
Men varför är det nu en söndag utav det bättre slagen, kanske du funderar på? Handlar det enbart om ett glas rött? Självfallet inte.. Jag tänkte ta det ifrån början. Ganska långt ifrån början!
Jag har, för er som hänger med på den privata delen i den här bloggen och inte enbart kikar in för att sno recept( 😉 ) precis klarat av starten på mitt nya jobb. Den sista tentan är gjord och skolan är så gott som klar (nu har vi en praktikperiod där dom flesta utav oss har valt att jobba, precis som vanligt och räkna med oss det som praktik, men det är en annan femma) så nu är siktet inställt på examen den 4/4 och den dagen är det enbart trevligheter som gäller!

Men steget ifrån skolan till ett heltidsjobb var bra mycket större än jag hade kunnat tro! Helt plötsligt fanns/finns det tid över på fritiden, tid att göra vad man vill, tid att fundera och reflektera och tid för en själv att lyssna på sig själv och sin kropp. Det sistnämnda hände mig ganska precis då skolan var slut. De signaler som min kropp försökt att visa mig redan i vintras blev tydligare än någonsin men framför allt var det mycket som kom ikapp mig. Vare sig jag ville det eller inte!
Jag blev sjuk och var hemma den sista veckan i Januari och kände inte igen mig själv, alls. Det har varit en riktigt tuff period och det är först nu, för ungefär en vecka sedan, som jag börjat att må bättre igen. Det har tagit lite tid för mig att förstå vilka pusselbitar som jag måste få på plats och vilka signaler som är viktiga att lyssna på. Det har varit lite läskigt! Det ska jag inte sticka under stol med. Jag är ju bara 23 år, jag ska hålla hela livet!..
Jag är otroligt tacksam över att jag har min fina sambo, min fina familj och mina fina nära vänner runt omkring mig. Ni har stöttat mig något enormt!! Men detta var inte något som låg hos er, allting låg hos mig. Mycket bottnar i att jag ställer så ofantligt höga krav på mig själv. Kring allt! I allt jag gör!
Kanske är det ett kvinnligt fenomen? Kanske påverkas jag mer än vad jag tror av alla de uppmålade bilderna i våra sociala medier?

Nu blev det nästan en hel roman men ibland är det riktigt skönt att bara få skriva av sig 🙂 Ett tack till dig som orkade läsa!
Detta är även en förklaring till bristen på skrivna inlägg och nya recept. Livet kom emellan helt enkelt. Jag har inte varit på banan men nu står jag på benen igen!
Ni kommer snart att känna igen både mig och bloggen 🙂
Ta hand om varandra!
/ Lina
lyssna på kroppen