Mysig vardagsrutin

God morgon tisdag och solen. Äntligen sol! 

Efter att ha haft sjukstuga här hemma i flera dagar så är vi idag tillbaka i vardagen, vilket betyder att det dricks morgonkaffe i sängen vid 6:30. Kan tyckas tidigt men det är en väldigt mysig rutin och blir en skön start på dagen.

Eller ja, två parter av vår lilla familj dricker morgonkaffe och den tredje parten sover vidare en stund till. Tills någon av oss börjar röra på sig, då går Billy från 0 till 110 på en sekund, haha. 

Personligt brev i bloggform & jobbfunderingar

Jag funderar på livet eller mest på jobb. På min kreativitet, på vad jag är bra på och vad jag tycker och har tyckt varit roligt att arbeta med.
Jag är både utbildad frisör och lönespecialist + ekonomiadministratör. Där emellan har jag arbetat som receptionist (väldigt roligt tyckte jag) och som servicevärdinna på en bilverkstad (inte rädd för att få skit under naglarna med andra ord). Jag har också jobbat med att intervjua kunder över telefon och tyckte att intervjutekniken kunde förbättras, vilket jag också lyckades få igenom. Det gjorde mig till månadens konsult!
Har arbetat som förskolevikarie i några år, vilket också var något av det roligaste jag gjort. Sjukt kul att jobba med barn trots att det var utmanande och tufft många gånger.
Jag har haft tjänster som ”ren” lönespecialiast och som ekonomiassistent med löneansvar.
Jag har också haft en väldigt blandad tjänst i över 2 år där jag arbetade som ensam lönespecialiast, ekonomiassistent men också med HR och personalfrågor vilket jag tycker är både viktigt och intressant. På den arbetsplatsen axlade jag rollen som både arbetsplats- och arbetsmiljöombud för facket.
Och så var det de här med bloggen, som de senaste åren börjat gå lite hand i hand med mitt intresse och kunskap för HR, personal och arbetsmiljö. Välmående och fokus på den psykiska hälsan. Min egna resa har gett mig erfarenhet och gör att jag skriver mycket om personlig utveckling och psykisk ohälsa/hälsa. Älskar personlig utveckling!
Har du spanat in detta på bloggen? Du hittar mina olika kategorier i menyn här ovan.
Påtal om bloggen och att spana in så finns det recept och tips kring lchf, paleo & lågkolhydratskost sedan 2011(!!) Jag har bjudit lchf:are, icke lchf:are, hälsomedvetna och mindre hälsointresserade personer på mina recept, utvärderat och ändrat om. Så det finns sjukt många beprövade recept här på bloggen! Jag vågar säga att jag kan det där.
Den responsen jag får för mina långa och ärliga blogginlägg är helt fantastisk!! Inte bara för det jag skriver om utan sättet jag skriver på. Jättekul! Och jag tycker det är helt crazy-coolt att jag, med mina skrivna ord och min story, faktiskt hjälper personer! SÅ häftigt! Jag brinner för det där.
Men bloggandet och/eller instagram, tillsammans med mina handgjorda smycken som jag också tycker är fantastiskt roligt, är inte tillräckligt för mig att leva på.
Jag har reklam på bloggen och varje gång du ska handla på Bodystore & Sportamore tex och går till deras sidor via min blogg, ja då tjänar jag en liten slant.
Men jag har  lite svårt för att tjata om det där och jag vet hur det är, man glömmer av. Man tänker inte på att ”just det, jag ska gå via Linas blogg nu när jag ska beställa på Bodystore”.
Och så är det de här med att dela inlägg;
Jag tänker att om du gillar det jag gör och tycker om det jag skriver, så delar du det! Det tar ju dig bara 3 sek och är ju inte så svårt. Så, återigen, jag vill lixom inte tjata om det där. Men faktum är att du hjälper min blogg och linapetersen.se jättemycket när du delar. För att inte tala om hur glad du gör mig! Jag gillar ju detta som jag håller på och jag lägger ner väldigt mycket tid på det. 
Jag får fundera vidare på det här med jobb och vart jag kommer att hamna härnäst. Jag har upplevt, de två senaste åren, att när jag arbetar heltid i stora företag/organisationer där man inte har någon aning om vem man arbetar för, så kväver det min inspiration och kreativitet. Det finns lixom inte utrymme för det. Kanske är jag för mycket nittiotalist? 😉
Klurigt det där, livet.
Detta blev ju nästan som ett personligt brev fast i bloggform men bara nästan. Kul iallafall och som alltid, skönt att skriva av sig.
Puss på dig som orkade läsa och ta hand om dig!

Ovanligt inlägg

Jag brukar sällan skriva om vikt eller min viktminskning, dels för att jag den senaste tiden/åren legat väldigt stabilt med min vikt och inte velat eller behövt lägga någon större energi på just vikten men också för att jag varken vill påverka andra eller mig själv för mycket med någon sorts vikthets. Det är en fin balansgång det där med hets och pepp, tycker jag, men det känns annorlunda nu när jag har mig själv som inspiration och inte jämför mig själv med andra tjejer. Jag har ju mig själv, min egna viktresa och framförallt min egna kropp att utgå ifrån. Känns bra!

Så, jag måste bara få skryta lite och peppa mig själv!! För vet ni vad? -2 kg på 8 dagar!! 😀 Och innan någon glädjedödare kliver in i bilden så ska jag förstås vara realistisk. Det är vätska som släpper ifrån kroppen och det är ju oftast inte de första kilot eller kilona som är utmaningen, trust me I know. Jag är inte ute efter någon hetsig viktminskning utan har, precis som jag skrev i något inlägg lite längre ner, mitt fokus på att må bra i första hand och då inkluderar det även att må bra psykiskt med snälla tankar om min kropp. Men, 2 kg på ca en vecka betyder att kroppen är på rätt bana och det känns fantastiskt!! Jag har stått ut med huvudvärk, grötigt huvud och mitt sötsug idag är inte att leka med!!.. Så 2 kg är absolut en pepp till att det är värt de. Jag vet ju att snart har den där fluffiga känslan försvunnit och likaså sötsuget och istället får jag mer energi och härligare känslor. Min motivation? Tjejen på bilden, jag själv alltså.

Kroppen gör som den ska

Jag rivstartade medvetet min ”strikare period” med att köra periodisk fasta igår och att äta riktigt strikt med kolhydrater. Detta resulterar i härliga övergångsbesvär som kroppen ger ifrån sig. Jag har hållit mig riktigt strikt under frukosten idag också (se bild nedan eller på instagram @linapetersen.se) och nu sitter jag med en kopp svart kaffe. Vad får jag då för övergångsbesvär, vad menar jag egentligen med det och varför känns jag så positiv inför dessa besvär? Ska inte besvär vara jobbigt? Haha, sjukt relevanta frågor jag kommer med men det är ungefär så jag tänker att en person som inte är van vid LCHF eller lågkolhydratskost tänker när denne läser det där jag just skrev. Det som händer just nu är ju att jag går ifrån att ha kolhydrater, alltså socker och stärkelse som drivmedel, till att gå på sk fettdrift. Där fett är mitt drivmedel istället. Sedan beror det lite på hur strikt lchf du äter för att behålla kroppen i fettdrift eller ketos, som det heter. Detta är dock inte mitt expertområde, utan har bara min egen erfarenhet att gå efter, så jag hänvisar glatt till Kostdoktorn, som faktiskt är expert på allt det här. Han har grymt bra nybörjarguider för dig som är nyfiken och vill skaffa dig lite koll. Kostdoktorn skriver bland annat såhär om omställningsbesvären:

Om du tvärt slutar äta socker och stärkelse kan du få omställningsbesvär första veckan. Man kan likna det vid »sockeravgiftning«. För de flesta är det ganska lindrigt och snabbt övergående. Annars finns det bra sätt att minska besvären.

Vanligt under första dagarna:

  • Huvudvärk
  • Trötthet
  • Yrsel
  • Lättare hjärtklappning
  • Irritabilitet

Kolhydratrik mat kan binda vätska i kroppen och göra dig mer svullen. När du slutar med den maten tappar du överskottsvätska via njurarna. Det ger ibland vätske- och saltbrist första veckan innan kroppen hunnit vänja sig, vilket kan ge huvudvärk, yrsel med mera. Det går snart över av sig själv när kroppen anpassar sig och din fettförbränning ökar.

Besvären under första veckan kan till stor del undvikas med extra vätska och salt under första veckan.

Jag har prickat in huvudvärken, lite lätt mossig i skallen lixom. Så här ska det drickas vatten och eventuellt några flingor med salt senare under dagen, om huvudvärken inte har släppt. Kaffe hjälper inte riktigt mot det här känner jag utan det är vatten som gäller, som när man har lite lätt vätskebrist eller när man är lite bakis. Då vet ni kanske vilken feeling jag pratar om? haha. Och det är just det här jag menar med att ”Kroppen gör som den ska” eftersom jag efter någon dag eller två med riktigt strikt kost får huvudvärk, ja, då beter den sig precis så som den ska. Många ger säkert upp här eller efter någon dag med huvudvärk och tänker att ”nej lchf eller lågkolhydratskost var ingenting för mig, jag fick bara ont i huvudet”, se det då som en sockeravgiftning, en utrensning av kroppen och jag vågar nästan lova att besvären kommer att gå över. Huvudvärken försvinner, du får din hunger i schack och energin kommer tillbaka mer än någonsin. Men vad vet jag? Jag har ju bara gått ner 14 kg på lchf/lågkolhydratskost, så jag kan ju bara snacka utifrån mina egna erfarenheter 😉 Och därför har jag mig själv som motivation!!

Ses på instagram @linapetersen.se

Salladsmackor

 

Att behålla rutiner 

God morgon onsdag 🌞

Vi har en riktigt bra, ny tradition, i vår lilla familj; dricka morgonkaffet tillsammans, halvsittandes i sängen. Jag valde att inte gå på min sjukskrivning där i början av april utan blev ju arbetsbefriad ifrån jobbet, vilket gjorde otroligt mycket för mig och situationen. 

Det visade sig nämligen väldigt tydligt att när jag kunde säga hejdå till jobbet så sa också kroppen hejdå till ångesten och oron. Jag mådde inte bättre som över en natt direkt men just ångesten släppte ganska på direkten och jag fick då svart på vitt att det var just den situationen som fick mig att må dåligt! Sedan har kroppen och framför allt energin behövt en återhämtningsperiod, så jag har låtit den 🙏

Glad att jag valde att inte hoppa på en sjukskrivning den här gången. Jag kände att det inte riktigt var lösningen då en sjukskrivning pga psykisk ohälsa kan kännas ganska så tungt att få och ge lite mixade feelings att förhålla sig till, iallafall för mig och just den här gången. Det kan säkert många gånger vara en lättnad att få bli sjukskriven eller en nödvändighet, som det var för mig sist. Jag är också tacksam över erfarenheten jag bär med mig från när jag blev sjukskriven då 2014 och otroligt nöjd över att jag hållt kvar i rutinerna, som nu tex, morgonkaffe vid 6:30 varje dag med min sambo trots att jag är ”ledig” 🙂

Hunden står också för det flesta fasta rutinerna i vardagen, vilket har underlättat jättemycket för mig. Väldigt mycket enklare att komma upp ur sängen och ut på dagliga promenader!! Så väldigt stor skillnad på att må dåligt utan och med hund. Att hundar och/eller djur hjälper till vid psykisk ohälsa eller sjukdom öht det tvivlar jag inte en sekund på! Jag är ett levande bevis på att Billy har positiv effekt på mitt och sambons mående ❤

Skärpning!

Kompisar, det har blivit dags! Dags att gå tillbaka till en mer strikt kosthållning med kost och rutiner som jag mår bra av. En period innan flytten, under flytten och nu efter flytten har det svävats ut rejält när det kommer till kosten. Man kan säga att vi har latat oss vad gäller maten och det har blivit mycket hämtmat. En del hämtmat bättre än den andra men det har inte varit så att jag tex valt bort riset när vi ätit vietnamesiskt. Det har slunkit ner en och en annan pizza och så har jag blivit bundis med min gamla vän sockret, igen. Katastrofalt tänker säker vissa nu men jag skulle säga att det är helt ok. Jag har ju gjort detta helt medvetet och helt ärligt så har det varit riktigt gött att inte tänka och planera så mycket kring kosten utan att bara få köra på. Vi har gjort det otroligt smidigt för oss och det har varit skönt att lixom få tänka på flytten i lugn och ro. Jag må ju vara lite knäpp men jag kan inte låta bli att vara intresserad av att se hur jag och min kropp reagrar när jag äter en kolhydratsbaserad kost, när jag slarvar med maten, jämfört med en striktare lågkolhydratskost som jag i normalfallet håller mig till. Jag vet ju själv vad jag mår bäst av och det blir ganska tydligt när man inte äter sin egna ”rena mat” att kroppen påverkas av det jag stoppar i mig. Intressant tycker jag!

Jag vet vad min kropp och knopp mår som bäst av och jag har sedan en tid tillbaka, om vi tänker innan flytten och utsvävningen nu, hittat en balans som funkar för mig. När jag har en bra ”kostgrund” att stå på, vilket innebär hyfsat strikt lchf med inslag av paleo dvs en lågkolhydratskost med bra och ren mat, ja då mår jag som bäst. Om vi också lägger till periodisk fasta där så har vi min perfekta kombination. Den är såpass bra för mig att jag håller mig viktstabil, jag kan dricka öl om jag vill och jag kan till och med äta en pizza någon gång ibland utan att det påverkar något nämnvärt. Men notera att detta är mig och min kropp jag pratar om, det kanske ser annorlunda ut för dig.

Den här långa ”utsvävningsperioden”, vet inte riktigt vad jag ska kalla den så jag kallar den så, har inte gjort att jag gått upp ett kilo eller två utan jag har gått förbi min vikt jag hade innan vi öht började med lchf för flera år sedan. Så vi snackar 10 kg +!! Sjukt när jag skriver det men åh, jag blir peppad!! Jag vet ju vad jag är kapabel till och jag vet vart jag och kroppen trivs. Man ska ju inte prata vikthets dessa dagar men faktum är att jag mår så mycket bättre, både i kropp och knopp, när jag är någon storlek mindre än vad jag är idag. Jag känner mig lixom tung och fluffig nu och det är inte skönt på något vis. Notera nu att jag inte är i det stadiet där jag tänker ”allting blir bättre om jag vore smal!” för jag vet att jag mår bättre när jag är någon storlek mindre. Jag har levt så de senaste åren och har lixom det som mitt egna facit.
Påtal om storlekar och sådär så har jag fortfarande samma kläder nu som innan ”utsvävningsperioden” och klart att det sitter thightare och jag märker framför allt att magen har blivit större men inte såpass att jag skulle gissat på 10 kg +. Det har fördelats på ett annat sätt den här gången än tidigare i mitt liv, vilket förstås, också är intressant. Jag upplever att det är större och fluffigare runt magen och midjan, brösten och överarmarna. Rumpan är något större men har på något konstigt vänster behållt samma fina form. Det är alltså skillnad på vart det har satt sig. Jag ska försöka förklara. Innan vi började med lchf för flera år sedan så var jag lixom jämnstor. Hela jag var stor och jag hade riktigt envisa lår och rumpa, där har det verkligen suttit som berget!! Så efter min viktminskning på ca 14 kg, så har rumpan, benen och framför allt överarmarna förändrat sig. Det var då. Nu är det magen, midjan, överarmarna och brösten som känns stora. Min gissning är att det är en hel del vätska och förhoppningsvis blir det både ”lättare” och kommer gå fortare (allt är ju relativt) att bli av med än vad det gjorde sist. Ska bli intressant att se!

Så, hur ska jag då gå tillväga nu då? Jo, jag har ju som jag nämnde tidigare, mitt egna facit att gå efter, vilket känns otroligt skönt. Sambon är också med på detta och vi vet ju sen innan hur och vad vi ska äta för att må bra. Det innebär en hyfsat strikt lchf/paleo/lågkolhydratskost samt inslag av periodisk fasta. Vet inte om jag behöver gå in på detaljnivå över kring vad och hur vi ska äta men det blir lite back to basic kan man säga. Som tur är har jag en hel uppsjö med smarriga recept här på bloggen så återigen, jag kommer att vara mitt egna facit.

Jag gör detta på mitt egna lilla vis. Så bli nu inte förvånade om ni ser en Lina med en kall öl i handen på instagram (@linapetersen.se), haha. Däremot ska hon göra allt i sin makt för att tacka nej till kaka och tårtor på kalas, inte föreslå att vi ska äta pizza så ofta som hon egentligen vill och lägga krutet på att laga sin egna goda, rena och grymma mat! Jag har med mig erfarenheter i bagaget där jag fullkomligt hetsat kring vågen och sifforna, varit manisk vad gäller kolhydrater och varit otroligt hård mot mig själv psykiskt. Glad över att det är just ett bagage jag bär med mig och att jag har den erfarenheten idag. För trots att jag nu vill gå ner i vikt så ligger mitt fokus alltid på att må bra. Det är viktigt att komma ihåg!

Så nu gör vi detta på vårt sätt, jag och sambon. Häng med och låt dig inspireras! Slänger upp en gammal ”före- och undertidenbild” på mig själv som motivation. Vi ses på instagram! @linapetersen.se
Ta hand om dig! ♥

Hushålla med energin

God morgon lördag! Vaknar med skönare feelings i kroppen idag, känns fantastiskt bra! 🌟

Den där tröttheten, oron och ångesten som jag skrev om igår är inte konstant, varje dag, utan allt det där går verkligen upp och ner, som en berg och dalbana.🎢

Så dagar som dessa, när jag vaknar med en härlig energi och är pepp, ja då gäller det att inte rusa iväg och fixa alla de där 17 grejerna ja vill fixa med i huset samtidigt. För då kan man ge sig fanken på att cementtröttheten och oron kommer som ett brev på posten ✉

Där ligger den stora utmaningen för mig. Att inte springa iväg med min energi. Jag är lite (läs mycket 😅) ivrig av mig och tålamod är ju inte min starka sida men i det här läget när kroppen sagt ifrån på skarpen om att den är utmattad, ja då måste jag träna på att ta det lugnt och hushålla med energin 😌

Tänk vad livets alla upp och nedgångar lär oss ☝🙏 Häftigt tycker jag 🌟

Hej då!

Hej då lägenheten 🙋

Dagen D är äntligen här! Eller egentligen är den stora dagen D imorgon för då gårdet stora flyttlasset med alla våra möbler och grejer, ifrån lilla lägenheten och upp till nya huset. SÅ kul! Men dagen D är här på så vis att vi gjorde överlåtelsen idag och fick nycklarna till huset. Så vi har börjat att smygflytta jag och sambon och ska sova första natten i huset, inatt. Det känns sådär pirrigt ni vet, fast så fantastiskt roligt och skönt för här uppe på Tjörn är det tyst och skönt.

Än så länge är jag fortfarande pepp på att packa upp lådor, greja och ha mig men fråga mig igen på söndag om jag är lika pepp då 😂 Det tar ju som fasiken på krafterna att flytta men åh vad detta känns roligt, spännande och bara så rätt! 🏡

Det här blir något helt nytt för oss och för första gången i mitt liv ska jag bo någon annanstans än på Hisingen i Göteborg 🙊 Bara en sån sak! Vi laddar krafterna inför imorgon och så kör vi ett flyttrace hela helgen.

Trevlig helg på er! (Bilden är från imorse när vi packade ihop lite av det sista i lägenheten)

VAV

Idag är en sån dag då jag är otroligt tacksam över mitt nya jobb, där jag har möjligheten att få vara flexibel och arbeta hemifrån. Vi har ju inga småbarn men vi har en valp så istället för VAB (vård av barn) så kör jag VAV (vård av vovve). Om jag nu inte hade haft möjligheten att jobba hemifrån, hur tusan skulle jag gjort då? Det finns ju ingenting som heter Vård av Vovve och jag förstår att det är lite svårt att förstå, om man själv inte har vovve eller djur, att man ibland helt enkelt inte kan lämna dom ensamma pga att dom inte mår bra. Precis som med små barn. 

Billy (och vi eftersom vi indirekt blir drabbade) har haft en riktigt jobbig natt. Han har antagligen fått i sig något galet och det där knasiga som han har ätit skulle helt enkelt ut, både bak och fram. Stackaren! Men han är så duktig och visar för oss, dock än lite försiktigt, att någonting inte står rätt till. Det började vid 3-tiden inatt och sen höll det på varannan timme ungefär fram till att min sambo gick till jobbet och jag satte mig med jobbdatorn. Då somnade Billy som en stock, helt utmattad stackaren. Jag behöver inte gå in på detaljer men det har inte kommit framvägen sedan imorse och han har ätit en snäll och liten frukost och nu lunch men tyvärr inte fått behålla det förstnämnda. Det var lite samma visa som imorse då och tyvärr så kommer det också lite blod, så vi, jag och sambon ville inte lämna honom ensam idag förrän vi vet att han är på banan igen. Man vill ju av förståeliga skäl inte lämna den lilla stackaren ensam i en sån här situation. Jag vill helt enkelt hålla koll på honom, hjälpa honom och se till att han dricker och äter, vilket han gör, så det känns skönt. Man vet ju samtidigt med sig hur man själv är när man är magsjuk, fy, då är man inte kaxig! Så eftersom jag ändå hade jobbdatorn och allting hemma så har jag kontoret här idag. Som sagt, mycket tacksam över de! Jag själv är ju inte heller direkt på alerten efter att ha varit vaken och uppe med jämna mellanrum sen kl 3 inatt. Huduvärken har hängt över mig sen imorse så jag är glad över en lugnare tisdag. 

Jag är också väldigt effektiv när jag får jobba själv, i lugn och ro. Så trots en lugnare tisdag så får jag saker och ting gjort. Så jag gillar det här med att kunna jobba hemifrån ibland 🙂 Jag är till och med såpass behärskad att jag inte börjat plocka och greja med de sista flyttlådorna utan har lagt hela morgonen och förmiddagen på jobbet. Bra där Lina! 

Nu har jag haft en liten lunchrast och tänkte fortsätta någon timme till.

Visst är han allt bra snygg? Min lilla sjukling. 

Sovstilen

Haha jag bara älskar Billys sov-position som han intar lite då och då. Sovstilen har lixom hängt med ifrån start på den här lilla killen 😂 På bilden till höger är han 8 veckor gammal. På bilden uppe till vänster är han nästan 4 månader och på bilden nere till vänster är han nästan 6 månader gammal 😁

Så när jag satt här och bläddrade runt bland lite ”Billybilder” så hittar jag den här: 

 Jo, ni ser rätt. Det är Billy som ligger där, mitt i goshögen och visar magen och hela härligheten, redan då minsann haha. Bilden på Billy och hans syskon är från den dagen då vi hämtade hem honom till oss ❤