Äggfasta dag 2

Idag kör jag min andra dag på den så kallade äggfastan.
Det funkar förvånansvärt bra tycker jag. Vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Eller jo, jag hade bland annat förväntat mig lite huvudvärk och slöhet eftersom jag tidigare åt en del kolhydrater i min kost (dock bra kolhydrater ☝️) och nu dessa dagar äter riktigt strikt när det gäller kolisarna. Då kan omställningsbesvär så som huvudvärk och att man känner sig slö komma som ett brev på posten då man förlorar en del vätska och med den också salt och mineraler.
Men än så länge, inga problem med de dära. Hungern kommer och går, det är ju trots allt fasta och bra mycket mindre mat än vad min kropp och mage är vana vid… Men hungern är inte farlig och min kropp har rejält med reserver att plocka utav så det går ingen nöd på den 😉
Imorgon blir det inte bara ägg utan lite vanlig mat. Dock fortfarande strikt med kolhydrater och små portioner. Det har varit nyckeln för mig innan då jag velat viktminska. Mindre portioner av bra och god mat med ibland lite mindre och ibland lite mer kolisar. Så jag kör på mitt egna koncept helt enkelt!

Dags för något nytt – Äggfasta

Dags för något nytt.
Dags för förändring.
Dags att ”chocka kroppen” lite så att viktminskningen kan komma igång igen ↘️
Jag har varit alldeles för bekväm, alldeles för länge nu! ⏰
Med risk för att låta ytlig men jag saknar mina snyggjeans!! Och en del andra kläder som hänger i garderoben… Dom väntar på mig och jag, ja jag har väntat alldeles för länge. Jag vet inte riktigt vad det är jag väntat på? 🤔
Men det är ingen idé att älta det jag aldrig gjorde eller allt jag kunnat göra.
Nej nej, jag har varit och är kompis med mig själv fastän jag väger 10 kg mer än den vikt som jag trivs bäst på.
Jag har ju lärt mig att mitt värde inte ligger i en siffra som står på vågen. Dock ligger det mycket annat för mig, kanske inte för dig ☝️, i att väga mindre.
Jag jämför mig själv med mig själv och det är typ den bästa grejen jag lärt mig, ever! 💛
Så idag och några dagar framåt så testar jag för första gången att äggfasta! Jag har saknat att testa och experimentera lite med kroppen och vikten. Jag kanske är lite knasig men jag tycker ju att sånt är lite kul och att kroppen är så fantastiskt cool.

Det finns en del info om äggfasta på instagram om ni söker på taggen #äggfasta

Jag provade idag att göra en sk ägglatte. Jag dricker ju svart kaffe i vanliga fall så ägglatten var bara för att testa. Jag tog 3 dl kaffe, 2 msk osaltat smör och 1 tsk kokosolja. Mixa allting med en stavmixer i en hög bunke. Blev ett gott skum, precis som en latte. Mättar bra! Kul att testa.

Fylla på ”må-bra-kontot”

Vilken härlig höstdag den här torsdagen levererar! Idag har jag verkligen fått fylla på mitt ”må-bra-konto” och tänker fortsätta dagen i samma stil. Det har varit och är nödvändigt att fylla på sitt ”må-bra-konto”. Det ska gärna ligga på plus, allra minst plus minus noll men det är ju svårt det där. Jag har tack vare min resa med utmattning insett vikten av att fylla på mitt energiförråd. Balansera upp det hela. Förr, eller då när jag blev sjukskriven våren 2014, så trodde jag först att återhämtning var att ligga på soffan och vila. Sova eller vila, nerbäddad under en filt, för jag var ju sjuk. Eller? Nu idag har jag insett att jag inte kan ligga på sofflocket för att få energi. Ibland är det också förstår nödvändigt men det är inte på sofflocket jag hämtar som mest energi.

Vi har införskaffat en riktigt fin transportbur till Billy. En sådan som man monterar i bagaget som är anpassad efter just vår bilmodell. Ser snyggt och ordentligt ut tycker jag. Billy har åkt i bagaget några gånger tidigare men vi insåg tidigt att det aldrig skulle hålla. Dels så tycker jag inte om att han är ”lös” där bak när man kör och sedan så kom han underfund med hur han kunde klämma sig igenom skyddet och sätta sig nöjt i baksätet. Det är nämligen där han alltid åkt, hittills, i baksätet alltså. Med en sele som man använder ihop med säkerhetsbältet. Funkar kanon och när han får åka sådär är han riktigt duktig. Det funkar bra! Men, det finns alltid ett men. Jag har haft honom i framsätet också med selen och bilbälte när jag kört med honom själv. Det har också funkat ok men jag upplever att han då stör mig och min körning. Det känns inte säkert att köra så. Sedan så, när vi åker hela lilla familjen så är det en av oss som kör och den andra sitter i baksätet med Billy, vilket har känts lite trist. Framför allt när vi åkt på lite längre resor. Då vill vi båda kunna sitta där fram och småprata och inte lägga så mycket (läs jag!) fokus på Billy och vad han gör. Så, idag har jag och Billy invigt transportburen och vi kan säga som såhär, vi har en hel del bilturer framför oss innan han slappnar av helt där bak. Men vi har varit iväg två gånger idag och andra gick det så mycket bättre för honom. Vi åkte nämligen på ett litet äventyr. Dels för att träna på att åka i buren men också för att det är så fantastiskt väder. Jag vill att han fortfarande förknippar bilåkandet med kul saker sedan är det som bäst att träna honom på att åka bil när han blivit stimulerad och nöjd. Då blir bilåkandet en peace of cake.

Vi åkte bort till fina Sundsby Säteri och promenerade i solen. Fantastiskt fint och så himlans höstigt. Man fick dock ha lite koll när man promenerade under de gigantiska kastanjeträden. Det flög kastanjer med rejäl kraft, rätt ner i backen.

Lite overkligt & en kort presentation

Att dricka sitt morgonkaffe, bläddra i tidningen och se sitt företag där 📰
Mitt alldeles egna aktiebolag ✌
Det är en dröm som går i uppfyllelse. Det känns helt galet och jag känner så många olika känslor!
Det är första morgonen idag. Jag avslutade min fasta anställning igår och det känns bland annat;
Pirrigt, skrämmande, coolt, lite läskigt, overkligt och så himla rätt på en och samma gång 😀
Tanken är att jag ska skriva ett lite längre blogginlägg senare.
Men jag kan kort bara dra det för er som inte vet 🙂
Jag tog examen som lönespecialist våren 2014. Jag har sedan dess sett till att ”snygga till mitt CV” medvetet, samlat på mig erfarenhet, kompetens och har de senaste åren bla arbetat som lönekonsult.
Jag tycker det är fantastiskt roligt och det är de här jag kan!
Jag ska alltså starta eget som egen lönekonsult. Kort och gott, göra det jag är bra på men i egen regi 🙌
Nu kör vi!! 👊
Och tack till min älskade Mikael, partner och kompanjon. Utan dig hade detta inte varit möjligt! ❤

Wow, vilken avtackning!

Dagen den 3 oktober kom tillslut. Jösses, vilket hejdå jag fick! Jag blev och är otroligt rörd och så glad 😀
Stort tack till alla fina som var med på min avtackning idag! Jag blev så förvånad och överrumplad när jag kom ut i vårt kafé och såg så många där, för min skull (kanske också pga fikabordet 😉)
Jag har nu gjort min sista dag på jobbet och min sista dag som anställd och det som slår mig när jag skrivet det här är ”shit, det är på riktigt nu!!!”

Livet som egenföretagare – here I come! Jag berättar mer imorgon 💥

Skrattade åt varenda hjärnspöke

Sommaren 2018 var den sommaren då jag bestämde mig för att sluta lyssna på mina hjärnspöken och kom fram till att jag VISST kan träna i korta shorts! Jag bara gjorde det.
Jag minns första rundan ute med mina nya Nike-shorts (de på bilderna) då skrattade jag högt åt varenda litet spöke jag mötte på vägen 👻
Jag kände/känner mig så fri och jag är glad att jag kom till den här insikten under jordens varmaste sommar!

Jag tycker att det är så otroligt häftigt hur man riktigt kan känna att man växer av att våga gå emot sina hittepå-spöken. Att så fort man kliver utanför sin comfort zone så blir man lite starkare. Häftigt! Jag fick så otroligt många fina och peppande kommentarer på Instagram @linapetersen.se de tillsammans med den grymma känslan av krossade hjärnspöken och en lätthet att träna i annat än långa tights har fått mig att vilja träna i korta shorts for ever and ever, typ.

Har du provat?

Äntligen fått det bekräftat, nu kör vi!

Instagramflödet skvallrar om en sommaridyll och missförstå mig rätt, den är helt kanon den här sommaren, vädret är ju helt galet! Men jag tänker inte ljuga om att jag längtar till hösten eller åtminstone till svalare väder. Min eller vår sommar började dock inte riktigt bra. Det har tagit lite tid för mig att processa och jag har låtit det få sjunka in. Jag börjar landa lite i det hela nu och är redo att påbörja ett nytt kapitel i min egna bok. Min livsbok. Det började egentligen tidigare än i somras men att gå på semester och få slappna av gjorde att kroppen och magen nådde sin peak eller rättare sagt, rock bottom. Min mage har tyvärr förstört första delen av våran semester i år men det fick oss å andra sidan att stanna hemma och det tvingade mig att ta det lugnt, vilket kanske var bra.

Tidigare i våras, i mitten på april, blev jag magsjuk en fredag. Jag ska göra den historian så kort jag kan. Det slutade med att min galla (min gallblåsa är bortopererade sen flera år tillbaka) gjorde så otroligt ont och när jag febern närmade sig 40 grader och magen fortfarande gjorde ont, så sade en fantastisk sköterska på 1177 att det var dags för mig att åka till akuten. Helst skulle jag träffa en kirurg, eftersom jag redan blivit opererad i två ggr och det nu bla var gallan som gjorde ont. Sagt och gjort, jag träffade en kirurg på akuten som konstaterade att ”det nog är en infektion i tarmen”.

Sedan gick det några dagar och tankarna hos mig började gå i banor som, vadå en infektion i tarmen? Vad kommer den ifrån? Hur blir jag av med den? Kan jag göra något för att hjälpa kroppen?

Jag har haft problem med min mage, så länge jag kan minnas. Till och med längre än jag själv kan minnas. Jag har testats för allt möjligt, självklart för både laktos och gluten. Jag har opererat bort både min gallblåsa och min blindtarm. Jag har gått regelbundet hos hematologerna på Sahlgrenska för undersökning. Jag har fått diagnoser som magkatarr, ev magsår (den läkaren gissade bara) och IBS. Alla har famlat i blindo, inklusive jag och min familj. Jag har skrivit mer om detta på bloggen, för den som vill läsa. 

Jag har sedan något år tillbaka funderat på att gå och träffa en homeopat, en naturläkare. Jag gillar själv tanken kring att man, istället för att bara dämpa symptomen som kroppen febrilt kämpar med, ger sig på själva orsakerna och anledningarna till att symptomen ifrån första början uppstår. Det känns mer logiskt, tycker jag. Jag har varit så många turer hos läkaren att jag tappat räkningen och jag känner att jag inte har så mycket mer där att hämta. Jag bokade tid hos en homeopat och tänkte att jag ger det en chans.

Jag träffade en homeopat nere i Göteborg och det besöket gav mig inga direkt chockande nyheter. Snarare så bekräftade hon så himla mycket som jag själv anat, kring min mage, mina finnar vid halsen, lymfsystemet och kroppen överlag. Det är så fantastiskt skönt att det som jag själv funderat över, haft en magkänsla kring (haha fyndig mening i sammanhanget) blev bekräftat av någon som arbetat med kroppen i så många år. Dock har det tagit ett tag för mig att låta det sjunka in, förstå. Det visade sig att min blodgrupp inte alls ska äta gluten eller spannmål. Jag är inte intolerant men min kropp kan inte bryta ner gluten lika bra som andra kan. Hon konstaterade, utan att jag nämnt någonting om kirurgen jag träffade våras, att jag har en inflammation i tarmen. Så det fick jag bekräftat från två håll. Det är också pga inflammationen i tarmen som jag har finnar på halsen och/kring munnen. Detta hade jag läst om tidigare men nu fick jag faktiskt höra det ifrån någon. Jag tänker inte gå in på alla detaljer men att sätta fingret på saker som jag själv anat var befriande och lite skrämmande. Jag fick med mig ett homeopatiskt preparat hem som är mot inflammationen samt kosttillskott från hälsokosten för att hjälpa magen och kroppen ytterligare. För att återgå till att magen förstört första delen av vår semester så var det mina läkemedel och tillskott som allihopa är utrensande, gav lite väl mycket skjuts för min mage och utrensning. Från att ha noll hjälpmedel till att ”ösa på” med hjälp blev lite för mycket för magen. Stackaren fick antagligen en chock. Så efter ett samtal med homeopaten så drog jag ner lite på dropparna samt intar dom på ett annat sätt och nu är det mycket bättre!

Jag är redo nu, att hjälpa kroppen. Jag har, om vi backar bandet ca 2 år (ej de senaste 2-3 månaderna dock) inte längre ätit en bra kost! Jag har inte hållit mig till LCHF/Paleo/Lågkolhydratskost. Jag har ätit det in i mellan och kanske för det mesta men jag har också regelbundet ätit både gluten och socker. Jag har haft denna period där jag helt och hållet struntat i både kost och träning. Det har varit befriande, gött och lärorikt på många plan. Faktiskt! Men det har också resulterat i att jag gått upp alla de kilon plus något till som jag tidigare hade gått ner med en bra lågkolhydratskost, samt gett mig en inflammation i tarmen, nya finnar som ploppar upp och en jobbig tunghet, trötthet, en energilöshet. Det är givetvis inte enbart pga kosten även om den är en av de största orsakerna utan det har också varit pga situationen som sådan och stress. En kass period helt enkelt. Det får vara okej. Jag är okej med det, vilket är fantastiskt. Jag har gjort några små försök att ta mig ur det men det har inte riktigt funkat. Jag behöver göra det helhjärtat, på riktigt. Sluta vara så bekväm 🙂

Jag är redo att vända kajutan. Återgå till sundare vanor och framför allt en bättre kost. Jag vet att jag, magen och finnarna mår som allra bäst på LCHF med inslag av Paleo. Jag är mitt egna levande bevis på det. Så det är de jag ska tillbaka till. De senaste veckorna har det helt och hållet varit Paleo men jag har insett att jag behöver strikta till mig även när det gäller kolhydraterna. Så, vi kör. Jag kör! Hänger du med? Jag kommer att ha en snällare inställning till denna viktminskningen än jag haft tidigare. Jag har historiskt sett inte varit så snäll mot mig själv när det kommer till vikt och utseende. Viktminskning klingar tyvärr ganska negativt och det är viktigt för mig att det inte blir någon vikthets. Det är inte de jag vill åt. Jag vet mitt värde! Men jag vet också att jag själv mår så mycket bättre när jag väger några kilo mindre än vad jag gör idag. Jag har ju själv varit där, så jag vet vad jag strävar efter. Jag jämför inte med någon annan jag jämför mig mot mig. Som här;

Jag vet bättre hur jag ska tass med hjärnspöken, jag vet att jag inte dör av kolhydrater, jag vet att en kost som stavas LCHFMÖ (dvs Low Carb High Fat Med Öl) funkar för mig när jag kommit på banan igen (ett litet internskämt mellan mig och sambon). Jag vet den här gången att mitt värde inte ligger i siffrorna på vågen. Jag vet att jag är fin som jag är. Jag är fin! Faktiskt alldeles fantastisk. Jag vet att prestationsprinsessan inte hör hemma i dessa sammanhang framför allt inte på yogamattan men hon är ganska bra att ha i andra situationer. Jag vet att jag hellre ser träning som rörelseglädje nu än press. Jag har förstått vikten av att ha mig själv som förebild och nu vet jag, vad skitkost och ingen träning gör med en. Det är inte värt det! Så nu vänder vi den här skutan åt rätt håll tycker jag. I’m ready!!

En annan hund på Göteborgsvarvet?

Alltså, jag är sådär riktigt mattestolt som jag tror att en kan vara när ens lilla kromis har varit med inne och tittat på Göteborgsvarvet 🙌
Så förbannat duktig kille, Billy 🐶
Det var lite stissigt precis i början dels pga övertaggad när han hoppade ur bilen (som vanligt mao 😅) och sedan så passerade vi 4 hundar på raken plus gick emellan allt folk för att komma bort till hörnet där familjen satt bänkad 🔝
Men med klicker, godis och stanna upp för att spana in omgivningen lite så gick det fint! 😃
”Klickade in” några löpare och folket runt omkring också 🍬
Men ni ser killen i den vit/blåa tishan som joggar förbi? 🏃
Där joggade alla löpare förbi och Billy brydde sig inte ett skvatt 😎
På bild nr 3 ser ni att han sedan låg och sov i skuggan, i bagageluckan. Fortfarande med löparna framför sig och folket runt omkring 🏃
Familjen undrade om det verkligen var samma hund vi hade med oss och helt ärligt, det undrade jag också ❤
Så roligt att se!! 😀

Klättra på stenar

Igårkväll när jag skulle somna (då jag tänker som bäst…💭) funderade jag lite kring temat #tränamedhund
Så slog det mig att det var ett tag sedan vi klättrade på dom stora stenarna vid havet 🌊
Bra för balansen både för mig och honom 🐶
Och inte minst för hans självförtroende!
Balansövningar är toppen för att bygga upp hundens självförtroende ✌
Titta på Billy i videon tex
Jag sätter mig ner på huk på ena stenen. Hans spontana reaktion är att vill ta sig till mig på direkten. Men så slår det honom att det är lite läskigt. Så han tvekar. Vill så gärna men sätter sig ner. Jag peppar honom och pratar i lugn ton. Jag säger att ”ta det lugnt, du fixar det här!”.
Han provar. Koncentrerar sig på balansen. Man kan riktigt se det i klippet. Han märker att han vågar och blir så glad när han kommer fram till mig 🙌
Modig kille!! 👏
Efter lite balans bland stenarna så körde vi backintervaller i skogen. Upp och ned för två olika backar á 5 ggr i varje backe. Billy hakade på men undrade vad jag egentligen höll på med, fullt förståeligt 😂
På årets hittills varmaste dag, en typisk ”Lina-idé” 😅
Men gött efteråt, riktigt varmt! Billy premiärdoppade tassarna i havet och insåg som så många gånger förr att det inte är gott att dricka saltvatten.
Livet alltså, det är allt bra fint ❤

Spana in videon jag beskriver plus en till, på mitt instagramkonto @linapetersen.se

Plommonkvist

Idag har vi varit ute i princip hela dagen. Från morgon till eftermiddag. Vi har precis gjort vårt första år här i huset och åh vad jag älskar att bo i hus! Det är så roligt att vara med ifrån början nu när vår och sommar kommer. Det grejas mycket mer i trädgården detta året, jämför med förra året, då vi nyss flyttat in. Känns bra att vi lugnade oss förra våren. Vi ville lixom se vad trädgården och säsongerna hade att erbjuda. När vi flyttade in i mitten på mars 2017 så hade vi ju ingen aning om vad som skulle ploppa upp i trädgården. Nu i år har vi egna planer och om jag ska vara helt ärlig så, jäkligt många planer. Men det är ju SÅ förbannat roligt att visualisera, drömma, planera för att sen förhoppningsvis också göra. Jag och min personlighetstyp gillar planerar- och drömmarstadiet. Där jag får vara kreativ! Går verkligen igång på det. Det som jag behöver jobba lite på är att fullfölja mina idéer. Jag hinner oftast spinna iväg och påbörja nästa idé innan jag gjort klart den första. Men samtidigt, som min sambo sa idag, det är ganska skönt att få göra så ibland. Ha saker/projekt igång på flera ställen i trädgården och i huset samtidigt och lixom göra det man känner för för stunden. Det är ganska gott! Och visst har han rätt. Vi har ju inte bråttom och projekten blir klara tillslut. Vi har redan fått gjort massor! Det är jag eller egentligen min prestationsprinsessa som känner att hon måste vara så förbannat effektiv hela tiden och levera fina trädgårdsprojekt. Men detta är min/vår första egna trädgård (och hus med för den delen) så allting får ta sin tid. Jag tror, eftersom jag känner mig lite ineffektiv när jag är på flera ställen samtidigt och grejar, att det är bra. Att få träna på mitt tålamod. Faktum är att tack vare att vi inte rusat iväg med alla idéer och gjort allting på en gång, har gjort att vi fått chansen att fundera ytterligare lite till, vilket i sin tur har lett lite en del ännu smartare idéer! Och jag vet ju det där egentligen. Det vet min prestationsprinsessa också, hon är bara lite bångstyrig ibland. Så perfekt med trädgårdsarbete. Det går i sin takt lixom. Naturen i sig gör ju det! Det är bara att tune in och lunk med 🌿🌳

Som att ta hand om och beskära träd tex. Min sambo har pysslat om träden lite idag och ingen blev gladare än jag när jag kunde plocka in några kvistar från vårt plommonträd. Doftar ljuvligt! 🌸