Självkänsla, viktminskning & livets liv

Jag sitter på tåget upp till Stockholm. Jag har en hel helg framför mig med några av mina absoluta favoritpinglor. Det ska bli supermysigt! Att åka tåg är mysigt tycker jag. Man lixom glider fram genom landskapet och får tid över till att tex blogga. Så som jag gör nu. 

Jag har sedan en tid tillbaka funderat lite över min relation till mig själv och min kropp. Kring min självkänsla och min relation till mat och att banta. Jag har reflekterat över hur jag har utvecklats med det där och att jag numera har en helt annan syn på mig själv och ett helt annat fokus kosten. Jag har lärt mig skillnaden på självförtroende och självkänsla! Jag har skrivit om detta tidigare på bloggen då jag för ett bra tag sedan kom fram till att jag alltid haft ett självförtroende men noll självkänsla. Ja, noll! Den har alltså inte existerat.

Jag har också, nästan så länge jag kan minnas, alltid varit omringad av bantning och personer som ständigt försökt att bli smala. Jag tror att jag själv och min hjärna gjorde entré i bantningsvärlden vid ca 10 års ålder när jag blev retad av en kille i skolan som kallade mig för köttbullen. Jag har under hela min uppväxt fått höra ”Men Lina du behöver inte ta en så stor kaka” eller ”såna som vi, som är lite runda, tar bara en liten bit eller ingen alls” eller ”är det inte bättre att du dricker vatten till maten?”. Jag vill inte hänga ut mina föräldrar på något sätt, dom har alltid velat väl och jag har turen att komma ifrån ett hem där vi alltid ätit hemlagad mat, utan jag vill påpeka att kommentarer som dessa kom ifrån min omgivning i de stora hela och inte direkt ifrån min mamma och pappa. Jag är född på 90-talet då lightprodukter, shake-dieter, viktväktarna och sen också GI var poppis. Och jo, jag har provat allihopa. Jag har nog provat det mesta man kan banta med faktiskt. 

Jag gick ner en hel del i vikt i 9an och första delen av gymnasiet och detta fick jag förstås bekräftat ifrån min omgivning. Så kommentarerna har inte alltid varit negativa, det kanske man också ska lyfta. Jag tyckte själv att jag var finare så och det var så himla mycket roligare, inte bara att köpa kläder utan också att ha på sig dom! Sjukt stor skillnad mot innan då jag känt mig obekväm i vad jag än hade på mig. Så i mitten på gymnasiet så träffade jag min Mikael, ja jag var bara 17 när vi träffades. Han har alltid varit fantastiskt duktig på att ge mig komplimanger men med åren så blev jag riktigt dålig på att ta åt mig av det han sa. Jag hade börjat att gå upp i vikt igen och de orden han sa stämde inte alls överens med vad mina tankar om mig själv sa. Jag trodde att han sa så för att vara snäll och att han egentligen inte menade de. Jag trodde honom inte för att jag höll inte själv med honom. Det spelade alltså ingen roll hur fin han tyckte att jag var för jag tyckte inte om mig själv. Där har ni den obefintliga självkänslan. 

Jag hade kunnat skriva så förbannat mycket och långt om detta. Om hur jag kämpat med min vikt och självkänsla så länge jag kan minnas men jag ser ingen jättestor anledning i att vara i det förflutna och rota. Så jag ska försöka att korta ner de hela lite. Jag har nämligen blivit så otroligt inspirerad av ett ungt företag som heter Iamproud.se, som jag följer på intagram och därför vill jag dela med mig av mina egna tankar lite. 

Jag hittade lchf och lågkolhydratskost någon gång under 2011. Jag har gått ner ungefär 14 kg med den här kosten och jag mår riktigt bra av att äta glutenfritt och sockerfritt, i de stora hela. Jag ska inte sticka under stol med att viktminskningen har gjort gott för mig och boostat mig, mitt självförtroende och min självkänsla. Jag skulle inte kunna vara ”hur stor som helst” (i mina ögon mätt) och vara bekväm i min kropp. Men det där är jag! Inte du. Med risk för att trampa någon på tårna men, jag tycker det är skillnad på att vara ohälsosamt överviktig, fortsätta att frossa i dåliga matvanor och socker fastän man tycker om sig själv och sin kropp. Man kan och ska självklart tycka om sig själv och sin kropp i alla storlekar och former för det är ju fortfarande du. Men det är skillnad på det och att vara hälsosamt kurvig, mullig eller go eller vad vi nu vill kalla det. Men återigen detta är mina åsikter och kanske inte dina. För mig funkade det inte att vara så stor som jag var. 

Jag vill fortfarande gå ner lite till i vikt. Men jag har helt ändrat fokus kring det där från då till nu. Jag har inte bråttom ner i vikt, jag är ju fin nu också. Och jag slutade att fokusera på att gå ner i vikt och började istället att arbeta med min självkänsla. Jag bytte fokus. Sen nästan ett år tillbaka har jag haft ett annat fokus och jäklar vad mycket bättre jag mår! Jag har slutat att använda ordet som att ”fuska” eller ”unna mig” när jag äter något som inte är lchf. Nu för tiden äter jag saker som inte är inom ramarna av lchf och det är utan att straffa mig själv , tankemässigt. Och oj vad mycket godare allting smakar då. Lchf eller inte. Och oj vad mycket roligare livet blivit när jag inte koncentrerar mig på mat och vikten 24h om dygnet. Jag äter lågkolhydratskost för att jag mår bra av de och de håller mitt sockermonster i chack. 

Jag håller med Mikael nu. Jag ÄR ju fin! Fantastiskt fin. Och jag är ju samma grymma tjej vare sig jag väger 5 kg upp eller ner. Men jag är en ännu grymmare tjej när jag mår som bäst. När jag är mitt bästa jag och när jag inte tar så förbannat allvarligt på allting  (läs vikten, kosten och kolhydrater). 

Efter att ha jobbat med mig själv och självkänslan så kan jag be min sambo att ta en sån här bild på mig tex! Helt frivilligt. Det där skulle gamla Lina aaaaaldrig göra. Men varför ska han inte ta en bild på mig när jag har det så förbannat gött på en strand i Italien med en kall öl i handen? Lite ärr på magen efter mina två operationer och ett gott veck eftersom jag sitter ner. Livets liv ju. Klart det ska fotas! Jag lever livets liv nu. Med Lina 2.0. Fantastiskt glad att jag insett detta! Jag har insett det själv. För mig själv. Jag är kick ass. Nu lever vi livets liv tycker jag ! ♡

2 reaktioner till “Självkänsla, viktminskning & livets liv”

Kommentera